Om jag säger på torsdag, så menar jag torsdag.
Inte torsdag NÄSTA vecka, för då hade jag faktiskt sagt det.
Torsdagar finns det ju några av om året,
därför kan det tyckas viktigt att tala om vilken.
Nu var just det här ett exempel så dagen i sej betyder inget.
Bara det att man använt ordet PÅ, gör det mer precist på någe sätt.

Likaså, du kommer att få en kallelse INOM ett par veckor.
Ett par är två, mej veteligen.
INOM är mellan dag ett den första veckan
och dag fjorton den andra veckan.
Inte dag arton.


Eller, det tar inte så lång tid....
Vad är lång tid?
Beror ju på vad det är som TAR.
Olika saker kräver olika mycket tid.
Tidsberäkning är viktigt att kunna.
Att ha fostrat fyra barn har ställt krav logistik.

Att kunna planera tidsmässigt, Ordningsmässigt.
Och att stå vid ett givet beslut.
Om det nu så gäller torsdagar eller annat.

När blev sånt här så svårt i vårt liv?
Vanligt enkelt hyfs och folkvett...

OM jag inte blir upprörd av nån annan anledning
så skriver jag inget mer denna veckan.

Jag försöker alltid göra mitt bästa.
Vrider ut och in på problem för att hitta lösningar.
Åt nära och kära.
Hatar då de omkring mej mår dåligt och kör dåligt vallat.
Då är jag där.

Börjar även få till en god curlingnivå åt mej själv.
Vilket var ett av mina mål för i år.

Men att jag kör full beredskap och liksom sköter mej,
betyder inte att alla andra gör det samma.

Sen mitten av oktober har jag fått vänta på min hörselutredning.
När jag väl kommer dit, finns bara en läkare som kan bedöma.
Så nu har jag väntat tre veckor på ett svar.

Familjeläkartid, började boka i november.
Fått tid i början av MARS!

Att ordna min jobbsituation, tog tag i saken före jul.
Vi återkommer, vi ringer snart.

När är snart, varför går allt så långsamt?
Vad är skälig väntan?

Varför ska alltid jag ställa upp, ordna, ge svar, vård, omsorg?
När jag behöver nåt då kan det dröja....

Jamen jag har ju betalt för att sköta mitt jobb.
Har inte alla andra betalt för att göra sitt?

När blev det denna jävla lekstuga?
Har jag missat nåt?