Det har varit lite sjukstuga i huset. Många läkarbesök, prover, lite antibiotika. Och när provsvar väl anlänt så visade det sej att kärringen är frisk. Som en nötkärna. Så livet tuffar vidare. Dock är lilla blå bilen inlämnad av och till hos bästa verkstan för lite healing. Bromsar, service, och om en månad blir det avgassystem och stötdämpare. Dryga utgifter. Men nödvändiga.
Under sommaren har jag förverkligat ett riktigt önskeprojekt - jag har blivit med kamin, i mitt vardagsrum. Inte nåt enormt hål i plånboken då jag i snart 10 år haft ett kaminkonto för det här. Kontot är numera tomt och kaminen är betald och på plats. I morrn kommer sotaren och besiktar. Så kulna höstkvällar blir det en brasa.
På jobbet hinns det med lite ostkakebak, lite limpor, och som igår, stekt ägg till kvällspytten. Sånt här är så uppskattat av våra boende och tacksamt att kunna sätta lite guldkant för dem.
Det har varit namngivningskalas för Aspen under sommaren. Av sin farmor fick han en buske vita vinbär. Eftersom han numera är gående så kan unge herrn löpa till sin egen buske och mumsa. Farmorn vill ha sina vinbär i fred.
Viktoriaplommonen börjar mogna. Annars har odlandet varit kasst detta året. Första sommarhalvan hade vi ökenklimat. Andra halvan kom monsunregnen.
Potatisen har provsmakats och ska tas upp endera dagen då det är lite uppehåll. Gurkor har det blivit. Och till jobbet tog jag med en hel hink bönor, och hinken fick jag tillbaka av vår kökspersonal.
Vävt har jag inte gjort på evigheter. Däremot håller jag på att putsar två mattor som klipptes ut i våras. Den helvita ska få påsydda kantband, den andra blir det fransar på.
Långsamt är ochså bra. Och just bra tror jag att det hela kan bli. Just nu har jag tänkt färdigt. Och tagit beslut i lite större frågor i livet. Jag tror att det blir bra, när alla bitar är på plats så....
