Mjukstart av helgen....

 Fredagen och inledning av en ledig helg. Hela dagen gick i turbofart. Vad annat? Inledde i allafall med ett tidigt tandläkarbesök. Igen. Min tand börjar mer och mer likna en uppborrad gruvort. Längst in fanns inget ädlare än en rejäl infektion. Så en antibiotikakur fick det bli. 

Oavsett så smakar det urk och magen mår inte bra av detta, men det är hanterbart för värken ger med sej av den här behandlingen. 

Sen fortsatte dagen i ett rasande tempo. Men så småningom kom vi iväg på det som var dagens planerade mål. Det här är nåt som är signifikativt för vår familj. Man har en plan ( i mångt och mycket är min familj rena Jönssonligan ) men alltid inträffar det lite småbränder här och var, det blir lite akututryckningar, ett gäng telefonsamtal, lite råddande i allehanda saker. Inte för inte som vi kallas #kaosagemalm. Minst sagt kaotisk var gårdagen. Men det redde upp sej till slut.

Dagens resa gick till Åsby hem och trädgård. Med döttrar och minstingen i familjen. Har sett lite bilder därifrån och det var en mäktig syn. Märkligt att slungas in i en vintervärld av uppbyggda miljöer. 

Ett uppbåd av glitter och glamour! Pryttlar överallt, julkulor i alla dess former, glitter, färgteman, otroligt svårt att lämna en rättvis beskrivning över allt. Det jag tänker mest på är hur de lyckats få till och få upp, få fram allt. Och vilka massor av alla saker! Hinner de verkligen sälja slut på de här prylarna? Och vilka handlar? Jag köpte en liten ask med karameller som jag ska ge till en speciell person. Det var faktiskt det enda. Jag har svårt att sålla när det blir såhär mycket. Men absolut, skoj att ha varit där, kul att se, men inget jag behöver direkt. 

Sen gick vi på lokal och käkade lite. Minstingen var nöjd och glad. Mätta och belåtna tog vi oss sen hem efter en lång dag. Nu väntar resten av helgen....

Tidig julklapp till mej själv....

 Man ska vara rädd om sej och ta hand om sej. Jag tar mitt vaccin, går på läkarkoller, en näve piller på morgonen, god mat, fika emellanåt, lite bubbel också, försöker  omge mej med med positiva människor, har underbara vänner, barn, barnbarn och svärisar. Som grädden på moset lite kärlek ochså. Nu så här i juletider väntar mej en fin julklapp, Till mej, Från mej...

Men jag har redan tjuvstartat med en tidig klapp. En riktig käftsmäll... För 14 dagar sen var det dags för den årliga kollen av mina tänder. Allt såg utmärkt ur, förutom att en tandbit lossnat så det fixades omedelbums. Lite borrande och sen i med fyllning. Men nu , de senaste dagarna har denna tanden bestämt sej för att checka ut. Tandvärk, dag och natt, överkäke, underkäke, upp i örat, ja halva huvudet värkte. Så igår fick jag en akuttid hos min tandläkare. Tanden i fråga har dött tvärt, så det borrades ur den nya fyllningen och rensades. Sen blir det en rotfyllning på detta. Bedövningen igår lindade in hela tanden i bomull, sen kryddade jag med extra Alvedon. Idag vaknar jag smärtfri. Efter att ha sovit en hel natt. Hittills har tanden kostat 4800 kr. Det är några besök kvar. Ohemult dyrt med tandläkare och fel tand på fel sida av året då vi får en ny tandvårdsreform nästa år. 

Men wifi är gratis, det bjuder dem på......

Höghöjdsjobb.

 Med ålderns rätt har jag minskat på att jobba högre än golvnivå. Såvida det inte är riktigt stadigt underlag. Jag som tidigare i livet älskat att vara högt upp. Visserligen är det härligt där uppe, bara underlaget är fast. Igår var jag faktiskt tvungen att fram med stegen.

Har en ytterlampa där glaskupan blåst sönder och skärmen åkt i backen. Ny kupa fanns så med tanke på den mörkare årstiden så var det bara att klättra upp, byta glödlampa och sen få dit kupa och skärm. Lätt och smidigt gick det. 

Å kolla så fint det lyser när jag fixat klart! Ända tills det poffar till och glödlampan slocknar. Hela huset blir strömlöst för jordfelsbrytaren tar smällen efter lampan. Förmodligen är det nåt galet i armaturen så det blev lite kortslutning. Där fick jag för mitt mod att klättra på stege och fixa belysningen.

Nu får det vara avstängt tills våren sen får elektrikern komma och ta en titt.....

Liten och stor.

 Jag har ju äran och förmånen att ha fem fantastiska barnbarn. Jag tycker själv att jag är dålig på att ta hand om dem. Och vad är då att ta hand om barnbarn? Jag jobbar fortfarande, även om det bara är deltid, men man märker en trend, när folk får barnbarn så vabbas det hej vilt, det ska sovas över i tid och otid, man har ätteläggen hela helger för att avlasta. Det är skjuts kors och tvärs till olika aktiviteter. Bara för att dina gener förts vidare till ännu en generation så behöver väl inte du ta hand om den samma? Eller? Jag tycker att en lagom dos är bäst. Minns så väl den dagen när jag fick min stroke och Alice och jag skulle baka bullar. Det blev inga bullar utan ambulansfärd och en sjukskrivning på två år. Tänk så annorlunda allt kunnat blivit om vi fått dega ihop och jag hade fått vara frisk och som vanligt. Nu tänker inte jag på det här varje gång jag är med mina barnbarn, att jag ska få en propp. Men vissa dagar är inte min ork på topp. Då får man bita ihop OCH njuta och känna av den rikedomen som barnbarn är. 

I fredags hade jag minstingen när hennes mamma var i skolan. Det vilades och åts lunch, vi busade och hon övade på golvet så en elitgymnast hade bleknat av avund. Det kan man kalla stretching. Krypandet är inte långt borta. Å vips i helgen hade hon knäckt koden och klarade av att sätta sej upp på egen hand.

Igår hade jag förmånen att följa största till tandläkaren, det väntar tandreglering. Precis som hos hennes mamma, man trodde aldrig proceduren skulle ta slut. Den här damen är i ett bekvämt format. Kan gå och äta själv, sover hela natten. Och precis som den lilla alldeles ljuvlig...

Sen har vi grabbarna Bus där i mitten, lika fantastiska skapelser som dessa två damer. Alla är den en del av mej, hos var och en ser jag drag av deras föräldrar, mina barn, och bakåt till mej och mina föräldrar. 

Jag antar att det är såhär det ska vara. 

Göra så gott man kan....

 Att hela tiden göra sitt bästa är ju eftersträvansvärt. Jag försöker i alla lägen lyckas ofta och misslyckas emellanåt. Nu är jag inne i en riktig skitperiod. Trött, huvudvärk, orkeslös.. Utreder jag mej så är orsaken till stor del vädret. Jag har nämnt det tidigare. Allt är bannemej grått. Inte mycket är skoj. Ska man hårddra det hela så ligger jag efter. Nå kopiöst. Jag borde sytt, jag borde vävt, fått upp ny varp... Men har egentligen ingen ork och lust till nåt. Nu är jag jäkligt gnällig! Jag upprätthåller dock sociala kontakter och går till jobbet utan att gnälla. Men hemma pyser jag ihop som en dålig jäsdeg. Å det här är precis som det ska vara. Allt gåt i vågor, livet, orken, lusten...

Jag har massor med trevligheter att se fram emot resten av månaden och i december. Så det ska nog reda sej. 

En dag kom jag till skott och strimlade tyger till en väldigt randig matta som ska vävas.

Sen plockade jag fram en bunt påslakan, klippte rent sidsömmar och fick till raka stycken utan fläckar och hål, klippte bort lite blekta partier. Nu kommer jag att förvandla dessa till klänningar. Det kommer en vår, en sommar med sol och milda vindar, då kan det vara mums med en färgbomb.

Hur mycket motståndare jag än är mot snö, så känns det ljuvligt att det ska bli kallare väder med eventuellt nån liten snöskvätt... det blir i allafall ljusare och det är det jag saknar, ljuset....

Vräkning nästa.....

 

Jag har fått en hyresgäst som inte är välkommen, en grävling har olovandes flyttat in under grunden på huset. Den runda stenen var inkilad i hålet och stolpen låg framför. Nu är det ommöblerat så det heter duga. Dumma djur, som tror att det bara är att flytta in, fula som sjutton och absolut stenhårda. Har en gång i min ungdom krockat med en sån här individ och det small rejält i hela bilen. Ingen skada på varesej bil eller mej. Grävlingen skakade lite på sej och tänkte nog, Vilken jävla smäll..... Sen lufsade den vidare...

Nu ska jag på nåt sätt få denna att begripa att den bör flytta. Annars väntar en fälla utanför eller så får jag be särbon sitta och lurpassa med bössan i högsta hugg och arkebusera hyresgästen. 

Dagens uppgift....

 

På agendan för denna lediga dagen stod covid och influensavaccin. Tror det gick på 5 minuter blankt. Ett stick i vardera armen och sen hemåt igen. Idag efter en ganska sömnlös natt, månsken de lux, fast inte fullmåne. Grådaskigt väder som vanligt i början av november. Är ju ingen fan av snö och kyla men det vore bra mycket bättre om det frös på så kladdet höll sej på plats och sen nån centimeter med snö så det blev lite ljust ute. Men man kan inte få allt man önskar sej.... Nu väntar kaffe och ett besök av snickaren för planering av 2026.... Vi är ju som bekant snart där....

November.

 Inleder november med att konstatera att det är bara två månader kvar av detta året. Ruskigt fort går tiden. Jag försöker samla minnesbilder i mitt arkiv, att ha att njuta av när det känns dystert. Nån klurig  prognosmänniska konstaterade att vintern kommer att bli sträng. Kanske. Det där kansket lutar jag mej emot. Det får bli min livlina. Liksom jag tröstar mej med att jag i allafall kan kura framför kaminen om strängheten kommer farande. Elpriserna rusar, självklart bor jag i ett elprisområde där priset är högt, vad annars? Nu är inte allt så sabla dystert som det verkar, det finns positiva saker här i livet ochså. Jag har lyckats undvika höstsnuvan, till veckan blir det vaccin mot covid och influensa. Jag har mindre ont i lederna, märkligt med tanke på att det går mot kyligare tider. Jag har sovit som en stock de senaste nätterna. Men känner mej i allafall inte utsövd. Där kom dysterheten tillbaka på ett kort besök. Kanske har jag en plan mot dysterhet. Jag har i allafall en plan med all plustid som jag skrapar ihop under sommarens extrapass på jobbet. Det betyder att jag har ett mål. Sånt är härligt och kan bota och boosta mej lite. Men än är inte planen i hamn. Men när jag är vid målsnöret ska ni få veta.

Jag har städat och röjt, i påsar och kassar. Hittat massor med bra att ha påbörjade projekt som jag inte ens kommer att slutföra. Så faktiskt har endel hivats, lite lättare blir det då. Hittade i allmänna röran två par påbörjade sockor som jag nu slutfört. Trådarna är kvar att fästa. Kanske eventuellt kommer de att passa till nån, oavsett så har jag massor med sockor till salu, så hojta till om du vill kolla. Nu har jag börjat på ett nytt par, bra om vargavintern kommer och fin motion för mina leder.... 

Jämtland.

 Anlände till stugan sent igår kväll. Lite segt att åka upp då vi kom iväg sent. Jag körde första sträckan sen bytte vi en bit ovanför Hudiksvall. Då hade särbon hunnit med att snarka många mil bredvid mej. Helt självförvållat hade hade han varit ute och jagat natten innan. Efter Sundsvall när vi kom in på paralellsträckan med Indalsälven kom dimman. Det var ingen måttlig dimma heller. Man såg bara några meter framför bilen, helskinnade kom vi fram till stugan i allafall. 

Idag går molnen lågt i dalen. Regn utlovat till kvällen... Veden är inburen, kaminen är tänd, kaffet nybryggt och sockstickningen ska jag ta fram... Nu väntar vila .....

Förra veckans höjdpunkt...

 Förra veckan hade jag en eftermiddag med utbildning. Jättetrevligt, lärorikt som sjutton. Träffade kollegor från andra verksamheter inom vården och omsorgen i kommunen och en som jag pluggat ihop med. Ämnet för den här utbildningen var brand. Det ska vi gå vart 3:e år, men det har ju varit pandemier och annat ivägen så det här är lite eftersatt. Vi pratade massor först och kollade lite filmer. Mina brandvarnare ligger i ett köksskåp för övrigt. Jag har i allafall köpt såna. Men brandfilten som jag fick från mitt försäkringsbolag, den står på plats bredvid kaminen. Man får vara glad för det lilla. 

Efter allt pratande blev det skarpt läge och dags för att jobba lite med släckaren. Vi släckte öppen eld och brand på dockan i bakgrunden. Med beröm godkänt blev det. Fattas bara annat, annars hade jag hemsökt kursledaren, eller fått ta en privatkurs. Ni minns mitt snickrande här, grannen är snickare. I det här fallet så är en annan granne brandman och utbildare inom brand och HLR. Praktiskt att ha kunniga grannar runt om sej och faran skulle ligga på lur...

Lördagens utflykt...

Som brukligt är så tar jag en trip till Dalarna med väninnan emellanåt. I lördags var det dags igen för en utflykt. Siktet var inställt på första stopp i Borlänge och ett besök hos RCinredning. Ligger på Tunavägen, lätt att hitta. Inrymt i några gamla växthus säljs andrasortering av diverse inredning. Känt för att Karl Fredrik på Österlen köper in massor från dem. De har även en grossistförsäljning. Såg på nån skylt att på Lucia blir det boksignering med just Karl Fredrik. Jag letade salladsskål i allafall. Å det var lätt att hitta.

 

Jag slog till på och köpte en sån här röd. Lite piggt och glatt tänkte jag. Kollade noggrant på glasyr och skick innan jag valde skål. Man får ju ha i minnet att det är andrasortering. I övre vänstra hörnet skymtar en med svart dekor. Den var jag lite sugen på, men på de som fanns var det knack i den svarta kanten runt om, så det blev en röd. 

De här säckarna var ochså jättefina. Av grovt material. Man kan sy mycket skoj av dessa. Men ingen fick följa med mej hem. RCinredning har öppen sista lördagen i månaden om det inte är nåt jippo. Man kan lätt hålla koll på dem på instagram.  Jag är inte sponsrad av dem, utan skriver detta ändå, det fanns mycket kul i inredningsväg, lite möbler och annat. Men man får syna noga det man tänker köpa.

Sen for vi till Leksands knäckebrödsfabrik och bunkrade för vintern.

Å därefter lunch i Rättvik. På Fricks, kommer alltid att heta så, fast det numera ingår i Siljans konditori.

De hade en makalöst fin spindelnätstårta till salu. Men jag slog till med bakad potatis till lunch. Skippade sött och gott efter. 

Sen blev det hemresa, med laddade batterier. Skönt att bara sätta sej i bilen och fara iväg. 

Verklig höst.....

Det är bara att konstatera faktum, hösten är på plats. Sol, dimma regn och blåst löser av varann. Men det är ingen direkt kyla ännu, nån dag med frasigt gräs har det varit, men annars rätt milt. Skönt med tanke på att jag eldar med ved. Men är det småruggigt så finns ju kaminen. Snart är även oktober över och bara två månader kvar på detta året. Natten som var fick vi ju tillbaka vår förlorade timme från då vi ställde om till sommartid i våras. Nu är allt tillbaka i normala gängor igen. Tidsmässigt.

Nästa helg är det Allhelgonahelgen så idag var uppdraget pynt och bäddning. Precis som alla andra år.

Först på tur, Mamma och Pappa. Ljung, granris från gården, i år en inköpt krans. Sen köpte jag ny lykta förra året. Det här upplägget kör jag även på mormor och morfars grav och sen hos farmor och farfar. Då vet jag att det blir gjort och att de förmodligen är nöjda. Alla de här som gått före, mina dagars upphov såg till mej under min uppväxt, de har påverkat mej på många olika sätt, de bär min historia. Då är det inte mer än rätt att jag ger lite tillbaka, det lilla jag kan göra nu är att se till att det är prydligt vid deras vilorum. Tiden jag lägger ner är inte stor, alla gravar på samma kyrkogård, vattnar jag en vattnar jag alla. Köper jag och planterar gör jag det ochså på alla. Men jag törs inte räkna på hur många pengar jag lägger varje år på de här gravarna. Åtskilliga kronor. I år blev det ju även riktning av pappas och mammas gravsten. Det var inte gratis heller. Många gånger då man vandrar på kyrkogården möts man av gravar som inte är omhändertagna. Där kan man ju fundera ett tag på varför? Bor anhöriga långt bort, bryr de sej inte? Kostar det för mycket? Jag är uppvuxen med att det tas om hand, respekt, så kommer jag att fortsätta, jag tror jag fört det vidare till mina barn. Hoppas i alla fall....

På väg hem från kyrkogården blev jag tvungen att stanna och kliv ur bilen och ta ett foto. När dimman lättade blev det såhär magiskt över mitt gärde bortemot grannen. Det är ju helt fantastiskt att få uppleva såna här vyer emellanåt. Det är som bomull för själen...

Nu ska jag gå skallgång. I vanlig ordning har jag förlagt min belysning till trappen. Jag hade den i våras. Nu är den puts väck helt enkelt. Allt är precis som det ska vara..... 

Det gäller att hålla på traditionerna. 

Bildlös.

 Idag blir det ingen bild, för det finns inget representativt. Ute är allt en jämngrå sörja, kryddat med vilsna höstlöv som inte låtit sej krattas ihop å som grädde på moset regntunga skyar. Vart man ser är det grått, grått, grått.... Vilket gör att jag blir rätt orkeslös. Tur att jag tillbringade helgen hos särbon, älgen paketerades och åkte i frysen. Vi krattade hans löv. Vi åt gott. Vi sov framför tvn. Igår var vi på tur till Strängnäs. Nu är jag åter hemma hos mej och har avverkat en jobbdag. Strax dags för en brasa i min kamin, sen blir det nog lite vila. Orken är inte på topp, känns som om en snuva är på ingång.....

Ungefär som höstlöv...

 Ungefär som höstlöv, fast fasiken mycket roligare och färgrikare är de, mina hemkomna knappar som jag shoppat på Temu. Där man inte ska handla. Men jag handlar vissa saker där ändå. Totalt blev det nästan 2000 knappar, för 400 kr. Orkar inte ens grunna på vad dessa knappar kostat att köpa här i Sverige. Av nåt företag som förmodligen köpt in dem lika billigt som jag handlat nu. Nu kommer jag att ha knappar under en lång tid och till en massa olika projekt.

Rena rama godiset i princip. Nu ska jag gömma dessa på mitt syrum så inte nåt barnbarn får för sej att provsmaka. Knappar har väl alltid faschinerat barn, ofta var knappburken en bra förströelse förr i tiden. Även jag har tyckt det varit spännande med mammas och mormors samlingar, knappar ursprättade ur plagg som kasserats, eller som klippt till mattrasor. Där kunde man sitta i timmar och pilla med knappar.

Några av knapparna har redan sytts i mina blusar, här blev det blekrosa söta knappar....

och kaffeduksblusen hade så räta rader av rutor så där kom det i blå glitterknappar för att piffa till det lite extra. Det syns lite dåligt på bilden men det var fint glitter i de knapparna. Nu är det kväll och vila, men i morgon innan jobbet borde jag hinna plocka fram material till ännu en blus.....

Plötsligt händer det!

 

Susande från Myrbergs grus kommer röda lastbilen med ett beställt gruslass. Ungefär som en pizza, femtonminuter enkvart... Så snabbt gick det. Kundvänlighet och en fördel att bo nära till-

En sån hög blev det. Jag som beställde en skvätt, att ha i botten på min hundgård. Den här högen räcker till många hundgårdar eller en enorm. Nu stundar ju vinter och snö, så framåt våren kan jag skotta ut och grusa upp lite infarter och annat.

Lyx att ha sönerna och Aspen hemma på middag, då fick jag hjälp att få den där skvätten på plats med traktorn i botten på hundgården. 

Titta så magnifikt bra det blev! Nu fattas bara hunden... Men den kommer så småningom.... 

Blått, blått, blått.....

 Blått är en favoritfärg för många. Så även för mej. Senaste hämtningen av material på ett dödsbo resulterade i massor med kaffedukar. Bomull, med broderier, hela drivor av dem. Förmodligen från nån gång sådär 40 - 50 talet var det vanligt. Man spillde och drällde kaffe på dem och nån fläck finns från nåt kaffebröd med mycket smör i. Varje duk har sin historia. Då storleken faktiskt har betydelse så får man klippa ut och nyttja tyget på bästa sätt, undvika de mest fläckiga delarna. Men det blir läckert, för inget blir mönsterpassat på traditionellt sätt. En duk räcker oftast inte till en blus utan man får kombinera två dukar, i liknande färger och mönster. Det blir ett helt unikt plagg och dukarna lever vidare.

Den här kommer att bli superbra! Har fållen kvar, och sen knappar och knapphål som ska till. Såklart ska min lilla etikett på nånstans. Förmodligen på ärmen. 

Igår klickade jag hem knappar. På Temu. Detta hos många ratade ställe! Men jag handlar lite där emellanåt. Nu behövdes knappförrådet fyllas på. Knappt ( hahahaha ) 400 kronor landade min beställning på. Knappar en masse är på väg till mej och ska hamna i mina plagg så småningom.   När paketet anländer om några dagar ska jag redovisa för er vad jag shoppat.

Årets skörd.

 

Inte lika omfattande som förra året blev vår pumpaskörd. Men det är nåt magiskt att krypa runt där i bädden och skörda det som vuxit på rankorna. I är hade vi mindre plant och färre sorter. Till nästa år får vi se hur det blir med vår pumpabädd. Har nämligen tagit revor av jordgubbarna och planen är gubbar på friland. Sen vill jag ha plats till mer potatis. I år hamnade ju de i pallkragar, för jag hade ingen ork med nå större potatisovationer. Men nu grunnar jag på ett bättre planerat potatisland. Dahliorna som vi plockade upp får nog husera i pallkragarna där potatisen bott. Sån är planen nu i alla fall... 

Slakta stashen....

 

Jag har en förkärlek för att samla på mej material. Jag har en förkärlek för blommigt. Nu har jag äntligen kommit mej för att rita ihop några favoritsnitt på skjorta/blus, snott friskt av en massa olika mönster. En ärm här, en krage där, bort med oket på bakstycket.... Nu är jag nöjd, faktiskt. I allafall med denna kortärmade modell. Ska rita till en långärmad ochså. Sen kan jag kombinera som jag vill...

Som jag älskar blommigt! Här är en gardin som fått förvandlas till en skjortblus. Den här kommer jag att använda massor när det blir sommar och vår.... Äntligen är jag ute i god tid... Endera dagen ska jag fålla den och sy knappar och knapphål... 

Dagens projekt....

 

En fådd mulitfärgad varp. Utan skäl, kanhända varpad och vikt på mitten, trassel de lux. Inte en aning vad den var ämnad att bli från första början. Nu är det mesta utrett, varpen är nerlänkad och delad på tre. Fortfarande utan skäl, men det tänker jag ordna då jag förskedar. Tänker reda ut det sista trasslet då jag drar på den. I mitt huvud finns en bild om hur det kommer att bli med denna varpen. Återstår väl att se hur långt jag når med denna. Glöm bara inte att kärringen är envis, så det ordnar sej nog.                  Redan nu kan jag konstatera att varpen är väldans lång så den kommer att räcka hela vintern i min lilla vävstol. I den stora ska jag nog dra på för julmattor. Det kommer en jul nästa år ochså....

Återkommer....

Laddstation.....

 Jag har blivit bättre och bättre på att koppla av, ta tillvara på tiden då jag är ledig. Jag är ochså bättre på att ta mej iväg och upptäcka nya platser, nya möten med människor. Bättre sent än aldrig i livet.

Helgen som var tillbringade vi i Årsunda. På campingen, i en stuga. Särbons vän hade gift sej i våras så nu firade vi dem med lite bubbel, god mat och prat in på natten. 

Tyvärr för sent på året för att kunna bada. Är man en riktig friskus så hoppar man nog i ändå, men nu var det nån form av algblomning som gjorde vattnet grönt. Stranden var dessutom upptagen av en mängd kanadagäss, och deras bajs. Dessutom är jag ingen fan av att bada. Jag gillar vatten, om det är bubblat.

Maten på campingens restaurangen är helt fantastisk! Åt ( som vanligt ) en Filé Oscar, brukar ta det då vi är till Årsunda. Den här restaurangen är för övrigt öppen året runt. Utmärkt mat, toppenservice och en härlig utsikt över Storsjön. Ja, den heter faktiskt det. 

När vi så småningom gick tillbaka till stugan så var solnedgången helt magisk. Såna här ögonblick bär jag med mej och njuter av minnena, länge...

Nu är jag åter hemma hos mej och allt är som vanligt igen, livet rullar på.....