Ett ganska trist inlägg. Jag satte en rova i söndags. Märkliga uttryck. Helt enkelt halkade jag på en isfläck och föll som en fura. Med perfekt fällskär som den skogsägare jag är. Rakt bakåt. Klarade rumpan. Så sitta kan jag. Skallen höll jag upp, så ingen hjärnskakning. Utan smällen tog i bröstryggen. Illa nog då jag redan har ont där. För där mynnar den här sabla följetongen Axel ut.
Nåväl, tror inget är brutet. Jobbet hoppas jag kunna återvända till i helgen. Många knop gör jag inte alls. Aj och oj när jag sover, blir lite korta stunder jag somnar av.
Allt hade kunnat vara värre. Värst stavas GIPS och så långt vill jag inte tänka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar