Ibland kommer lessamheterna som ett pärlband, allt sånt som hör livet till. Särbons äldsta hund har fått somna in. Av ålder och krämpor. Men väldans saknad kommer han att vara. Hunden med de godmodiga ögonen, han som trodde han fortfarande var valp och skulle sitta i knät, killen man stack åt en massa godsaker under bordet. Men allt har sin tid.
Sonens ena katt, den nakna Hamse blev akut dålig i helgen och fick ochså vandra vidare. Mjukaste, lenaste Hamsemannen, jag som inte är nån kattmännsika skulle faktiskt kunna tänka mej just en nakenkatt. Nu ska jag ju inte ha nån katt alls. Men skulle jag, så blev det en Hamse, eller möjligen en Hemingway som dottern har.
På allt detta så har även chefen sagt upp sej och ska inte chefa oss längre. Det beslutet kom oväntat. Men efter samtal med henne så har jag full förståelse för att hon går vidare i sitt liv. Vi har väl inte alltid varit på god fot med varann, hon och jag. Det har varit meningskiljaktligheter, men med tiden har även hon fått lära sej och kommit in i en chefsroll som var just hon. Nu har vi en rak och ärlig kommunikation och vi uppskattar varann. Men som skrivet, hon har omvärderat sitt liv och valt annat. Nu får vi väl se vart det bär hän med chef i den här besparingskommunen.
Men allt är inte lessamheter, det finns guldkorn. Som sonens och min tipsrunda, på byträffen härom kvällen.
Sent kom vi för jag hade jobbat. Men vi gick tipspromenaden och fikade. Å just i tipspromenaden kammade vi hem förstapriset. Det var väl lite trevligt. Och en trevlig tradition med att alla som har möjlighet träffas, grillar lite medhavt, fikar och minglar, en gång om året. Sen har värden för kalaset författat en årskrönika som läses upp för alla.
Jobbmässigt gör jag sista arbetspasset i morgon onsdag. Sen väntar några dagars semester. Nu kommer allt att bli som vanligt igen, med schemat och arbetstider. Jag har mina 50 %. Skulle det knipa så kan jag gå in enstaka dag. Men sannolikheten är inte stor för det. Sen kommer vi nu under hösten sätta igång arbetet med nytt schema, slimma ner organisationen på golvet, få mindre tid till de boende då vi blir färre, ja, jag har ju författat om detta tidigare..... Här är sannolikheten stor att jag kommer att ligga sömnlös och vara urförbannad på kommunala beslut....
Men än så länge hinns det med lite guld på boendet, jag har hunnit baka en omgång bullar, igår blev det mjuk kaka med bananer i. Å så lite frossa,,,, på vattenmelon till fikat..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar