Minns när man skulle gå ut nian, man kunde köpa en blomma som brosch och dra av ett kronblad och räkna ner tills högstadieexamen. I lumpen hade killarna en kam och tog av en tand som nerräkning. I alla tider har nog folk räknat ner till vissa datum. Tror man är lite sån som människa, före och efter, nu och då. Blir det bättre eller sämre, vem vet?
Pension ser jag fram emot. Främst för att kunna disponera min egen tid. Inte som nu vara beroende av när andra tycker att jag ska göra nåt. Som det är nu att jobba i vården så är schemat skrämmande dåligt. Samtidigt så vill chefen på medarbetarsamtalet att man ska redogöra för HUR man återhämtar sej på ledig tid. Att man har intressen, gärna fysiska, som gym för att hålla kroppen i trim. Den kroppen som kommunen betalar för att man använder på jobbet.
Jag har försökt att gå på gym, gör det sporadiskt. Kan tycka att det skulle sättas av från arbetstiden och ligga schemalagt så det blev gjort.
Sanningen är den att jag ger så mycket av mej själv på jobbet att det inte finns ork då man är ledig till mer än det nödvändigaste. Och nu går jag ut för att prioritera hårt. Min tid, mitt val, min återhämtning!
Det som skrämmer är ekonomin vid pension. Utbetalningen blir troligen låg. Väldigt låg. Kanhända jag får lov att gå in och ta nåt arbetspass för att få lite extra. Det kan ju gå bra om man får vara frisk som pensionär. Det är precis som om livet går ur folk då man kan disponera sin egen tid. Krämporna kommer liksom på löpande band. När man nu får tid till att vila sej och göra lite som man vill. Det känns sorgligt på nåt sätt. Inget jag tänker på, jag har redan haft min beskärda del av sjukdommar här i livet. Jag försöker sköta mej, och se till att jag mår bra.
Men idag blir det en kort kväll på jobbet, på schemat står det 5 timmar.
Och igår åkte jag hem från jobbet för första gången på mycket länge utan att ha en orosklump i magen.
Knappt har Coronan blivit hanterbar innan nästa olycka drabbar världen. Putin som inte nå vaccin alls hjälper mot.
Folk har tidligen glömt mycket av vad Hitler gjorde, endel hävdar att han aldrig gjort de hemskheter som folk faktiskt har kunnat vittna om.
Tänk om Putin istället bestämt sej för att bli vänigheten själv och kämpa för fred och frihet där borta, hade inte det varit trevligt att bli omvkriven i historien för nåt sånt? Jag bara undrar...
Coronan spred sej som en löpeld över jordklotet och jag tror att omfattningen av Putin kan bli nåt liknande. Den mannen är nog kapabel till vad som helst.
Efter det makalösa utbrottet bröt jag ut lite även hos min fantastiska doktor. Så nu jobbar jag på lånad tid. Hon ville sjukskriva bums! Men jag har pass med en kollega jag inte gärna lämnar i sticket. Sen nu när året närmar sej sitt slut så har jag faktiskt lyckats ta ut innestående semestrar och komptid. Har en telefontid med nämnda läkare i början av nya året, så då tar vi nya tag.
Även chefen är informerad och har ordnat så företagshälsan ska ringa mej så jag får tid för samtal.
Jag har haft en propp av stress. Tänker inte ha nån mer. Vidbränd är jag av olika saker i livet, utbränd tänker jag inte bli.
Ja, jag fick ett ( nåja ett par ) utbrott på jobbet idag. Känns skönt att bli arg och avreagera sej, samtidigt är jag inte en så person som blir arg. Tålamod har jag till en viss gräns och med vissa saker. Jag tiger hellre än går till angrepp på personer och sak. Dock kan jag ha starka åsikter och det kan vara bra åsikter. Likväl som jag kan ändra mej om det ger ett bättre slutresultat.
Jag jobbar på ett särskilt boende med äldre och yngre. Mestadels demens i olika former, nån psykisk diagnos finns ochså. Precis som utåtagerande och våld.
I morse höll säkringen på att brinna redan när jag kom upp på avdelningen. Stök, röra, försvunna dukar, gardiner som inte satt där de skulle, smörgås på golvet, sopor, man hade inte torkat bordet sen igår kväll, strumpor utan hem, en jacka som inte skulle vara där. röra på kontoret, papper, prylar som ligger framme och skräpar eller som inte ens ska vara där! Då kan jag i mitt stilla sinne tänka ( DIN MORSA JOBBAR INTE HÄR ) Precis!Men JAG gör det, och jag och mina kollegor som kommer på morronen får ta reda på detta som du helt enkelt struntat i som jobbade kvällspasset.
Varför jobbar jag? Främst för att försörja mej. Tyvärr är det så. Trots låg lön så går det an. Nu har jag åldern emot mej då det gäller att hitta annat jobb. ( Det är närmare till pensionen ) Jag gillar äldre männsikor. Jag har organisationsförmåga, ett stort plus, kan jobba lösningsfixerat, är van att improvisera. Har man lyckats få fyra ungar att växa upp utan större skador så är improvisation rätt bra.
Jobbet som sådant då? Alla boende har sin lägenhet. Sen finns allmänna utrymmen. Det flesta kan inte nåt alls och har ett stort omvårdnadsbehov. Allt från blöjbyten till matningar, en kramstund med en tant, tvätt, städning, sånt innehåller en dag. Utöver det ska allt dokumenteras i olika system. Det ska göras handlingsplaner, går på möten, has elever.
Jobbet som så kan ju tyckas enkelt. Alla har en genomförandeplan där det står vad man har för behov och vad man behöver för hjälp. Vi tar fram en plan för bemötande, allt för att omvårdnaden ska gå så smidigt som möjligt. Vi har olika struktur på rutiner på avdelningen, exempelvis städas köket på tisdagar.
Så vad är problemet? Egentligen inget alls. Troligen är det jag som är ett stort JÄVLA problem. Men vi personal går in på avdelnigen som är de boendes hem. Vi ska se till att de får sina behov tillgodosedda, vi ska vara deras förlängda arm. Dessutom ska vi hålla avdelningen ren och fin, tänk dej hur den boende vill ha, vi jobbar ju i deras hem. För allt detta har vi rutiner. Och de följs inte alltid av alla. Då kan jag fundera över om det är jag som är gnällig och som klagar hela tiden eller om endel kanske skulle välja att göra nåt annat i sina liv?
Nu har den här stressen över jobbet gått så långt att jag kan sitta i bilen på parkeringen och fundera över varför jag jobbar med det jag jobbar med och om jag ska vända om och åka hem istället..
Tankar som ofta kommer där på parkeringen....
Fredagen och inledning av en ledig helg. Hela dagen gick i turbofart. Vad annat? Inledde i allafall med ett tidigt tandläkarbesök. Igen. Mi...
