Det mesta är lessamheter.....

 Ibland kommer lessamheterna som ett pärlband, allt sånt som hör livet till. Särbons äldsta hund har fått somna in. Av ålder och krämpor. Men väldans saknad kommer han att vara. Hunden med de godmodiga ögonen, han som trodde han fortfarande var valp och skulle sitta i knät, killen man stack åt en massa godsaker under bordet. Men allt har sin tid.

Sonens ena katt, den nakna Hamse blev akut dålig i helgen och fick ochså vandra vidare. Mjukaste, lenaste Hamsemannen, jag som inte är nån kattmännsika skulle faktiskt kunna tänka mej just en nakenkatt.  Nu ska jag ju inte ha nån katt alls. Men skulle jag, så blev det en Hamse, eller möjligen en Hemingway som dottern har.

På allt detta så har även chefen sagt upp sej och ska inte chefa oss längre. Det beslutet kom oväntat. Men efter samtal med henne så har jag full förståelse för att hon går vidare i sitt liv. Vi har väl inte alltid varit på god fot med varann, hon och jag. Det har varit meningskiljaktligheter, men med tiden har även hon fått lära sej och kommit in i en chefsroll som var just hon. Nu har vi en rak och ärlig kommunikation och vi uppskattar varann. Men som skrivet, hon har omvärderat sitt liv och valt annat. Nu får vi väl se vart det bär hän med chef i den här besparingskommunen. 

Men allt är inte lessamheter, det finns guldkorn. Som sonens och min tipsrunda, på byträffen härom kvällen.

Sent kom vi för jag hade jobbat. Men vi gick tipspromenaden och fikade. Å just i tipspromenaden kammade vi hem förstapriset. Det var väl lite trevligt. Och en trevlig tradition med att alla som har möjlighet träffas, grillar lite medhavt, fikar och minglar, en gång om året. Sen har värden för kalaset författat en årskrönika som läses upp för alla. 

Jobbmässigt gör jag sista arbetspasset i morgon onsdag. Sen väntar några dagars semester. Nu kommer allt att bli som vanligt igen, med schemat och arbetstider. Jag har mina 50 %. Skulle det knipa så kan jag gå in enstaka dag. Men sannolikheten är inte stor för det. Sen kommer vi nu under hösten sätta igång arbetet med nytt schema, slimma ner organisationen på golvet, få mindre tid till de boende då vi blir färre, ja, jag har ju författat om detta tidigare..... Här är sannolikheten stor att jag kommer att ligga sömnlös och vara urförbannad på kommunala beslut....

Men än så länge hinns det med lite guld på boendet, jag har hunnit baka en omgång bullar, igår blev det mjuk kaka med bananer i. Å så lite frossa,,,, på vattenmelon till fikat..

Dagens uppgift.

 Äntligen dags för dagen D. Öronspolning! Bortspolande av vaxproppar som upptäcktes då jag fick antibiotika för bihålorna. En fantastisk upplevelse att höra ordentligt igen. Dessutom rös sköterskan av lycka över att få spola mina öron. Massor med vax kom i allafall ut. Så nu hör jag alldeles utmärkt.

Levererade de rödrutiga byxorna till liten Olivia, så nu har hon att växa i. Kommer nog att bli utmärkta framåt juletiden. Då kan hon matcha mina köksgardiner. 

Nu när jag tuggat i mej min lunch ska jag sätta mej och fortsätta väva lite. Det går långsamt framåt med hantverkandet. I kontoret i huvudknoppen finns massor med ideér. Men så ohemult trött som jag varit av alla extra jobbpass så har det inte blivit många stunder i ateljén. En nackdel med att vara frilansande inom textil, åtmindstone jag måste känna lust för att sätta mej ner och skapa. Oavsett om jag väver, stickar, virkar eller syr. Det går inte bara att göra...

Den här gråmönstrade på bilden är färdigvävd, så nu ska jag plocka ihop till en i nån annan kulör.

Snuva till trots.

 Har fortsatt snuva vidare under helgen. Orken har inte riktigt varit på topp. Dock känns det helt OK idag så det vankas ett kvällspass på jobbet med favoritkollegan.

En djupdykning i min tygskatt och jag sydde till ett par byxor med hängslen. En rutig gardin fick sätta livet till. Det här var det sista jag sydde i juli, sen övergick vi till augusti och finvädret fick mej att vara ute i trädgården. Hasat runt på min makalösa gräsklippare, plockat ihop sopor, en tur i trädgårdslandet.

Årets första färskpotatis tog jag upp och mumsade på tillsammans med en gryta. Egen färskpotatis är oslagbart, häromdagen plockade jag på bönor från landet. Lyx att bara kunna gå ut och förse sej.

Jag har hunnit ta revor av mina Polkagubbar. Nu har de växt så länge i sina pallkragar att de behöver förnyas. Så förhoppningen är att dessa ska bli nya fina plantor nästa år. Då får de hamna på friland. För pallkragarna kommer nog att få husera andra växter. Sen köpte jag ju en senare sorts gubbar så förlängs säsongen för plockandet.

Knipsade av fröställningar från mina rabarber innan jag tog kväller. Ska bli spännande att se till att de torkar ordentligt för att sen förvaras och tas fram till våren och sättas i krukor. Om det vill bli nå rabarber av dem. Förhoppningsvis funkar det.

Augusti, det märks att hösten nalkas, det är lite mörkare under natten då man vaknar och behöver tänka. Tidiga mornar innehåller inte längre den här hettan, utan kan vara behagligt svala, med dimslöjor som sveper fram över åkrarna.

Hela 7 arbetspass kvar innan jag får lite välbehövlig semester. Nästa år kommer jag inte att ta några extra dagar under sommaren. I år har det gått bra för min del, men nästa år kommer jag nog att tänka om. För jag tror inte kommunen gör det. Med det besparingar som siktas inom äldrevården så har jag svårt att få grepp om hur nästa sommar ser ut. Den här har väl varit som vanligt. Vikarier som inte kan språket, vem godkände den personen? Man gör sina insatser, sen sitter man i soffan och glor i sin mobil. Eller så gör man inte sina uppgifter utan skyller på att personen inte vill eller att man inte hinner. Hur man pratar med en dement vet inte vikarier. Det blir missar med mediciner. Man tvättar kläder alldeles galet och man blandar folks tvätt. fast det mesta är märkt.  Vikarier med naglar som kräftklor, där man inte tagit tag i det från chefshåll. Folk kommer för sent, eller dyker inte upp alls. Å så jag då, som tuffar på allt för att skona våra boende så gott det går. Nu har jag tagit på mej att jobba extra helt frivilligt så gnälla ska jag inte göra. Inte alls, men vi ordinarie påtalar samma brister efter varenda sommar och aldrig blir det nån ändring. Man godkänner godtyckligt dubbelgångare som efter två pass ska kunna mitt jobb och vara "jag". Nånstans är detta helt galet. 

Men nu nu är vi tillbaka snart till vanliga rutiner. Folk som ofta är sjuka kommer att fortsätta vara frånvarande titt som tätt  och de som ofta kommer för sent den kommer fortsätta ha flextid. Det är så slappt och slött att man häpnar emellanåt.

Jag kommer att fortsätta vara cirkus en halvtimme tidigare till jobbet. Köpa servetter på extrapris hos Rusta och ta med för att förgylla dukningen till helgerna. Jag kommer att fortsätta att ta mej tid att sitta med nån liten tant vid fikat. Kommer att fortsätta kvällssamtalet om böcker med den lilla farbrorn. Kommer nog att fortsätta stryka en och annan skjorta emellanåt. 

Jag tänker fortsätta med att vara obekväm när det gäller rätt och fel på mitt jobb. Ibland tycker jag att felen överstiger rätten. Men jag kan ha fått allt om bakfoten. 

Vi går en spännande höst till mötes i äldrevården i kommunen. Med neddragningar. Vad det i realiteten innebär kommer att visa sej med tiden. Kan känna en fruktansvärd ångest över hur det kommer att bli om det går igenom med full kraft. 

Men jag tar inget extra, om inte chefen beordrar mej och jag tänker inte vara tyst. 

Semester utan semester.

 Åkte under dagen på en liten utflykt med dotter och barnbarn. När man som jag tar extrapass under sommaren och täcker för semestrande kollegor så får man nyttja tiden en ledig dag. Just denna dagen blev det en lunchutflykt till Skultuna Mässingsbruk. Deras schnitzel satt fint!

Mätt blev man rejält, och efter lunchandet tog vi en liten butiksrond inne på området. Väldans mycket folk såhär i semestertider. Inga inköp gjordes, men det är skoj att kolla för det finns massor av fint.

Den här damen gled runt i sin cabriolet och var mest nöjd. Så som hon oftast är. Vår minsta guldklimp.

Väl hemma igen blev det en powernap på soffan. Ledig dag till trots vaknade jag flera gånger under natten med en molande huvudvärk och en känsla av begynnande snuva. Igen. Det var ju bara i måndags som jag tog sista antibiotikan. Jag har knaprat Alvedon och sett till att dricka mycket, å så lite vila på det. Sen mitt i vilandet kom Aspen infarande och körde turborace, glass, koll i bärbuskarna, provsetat gräsklipparen, kollat pumpor, luktat på blommor och spelat fotboll... Allt i en rasande fart med ett stort leende. Turbokungen !

Kontraster.

 Häromdagen hamnade jag i mina vinbärsbuskar. Förra året klippte jag ur dem rejält från gamla risiga kvistar och såna som burti frukt många år. Föryngrat dem helt enkelt. Så årets plockning gick på några timmar. Nästa år blir det mer tid då årsskotten säkerligen blommar och ger bär.

Har en fantastisk buske med vita vinbär. Fått som avläggare från min salig Moster Aina från Fjärdhundra. Hon som satt på en pall vid spisen, med fläkten på, och bolmade som den värsta majbrasan. Fingrarna var alldeles gula av nikotin och hon sippade kaffe ur nån blommig kopp. Av henne fick jag lära mej vikten av att ha en vit vinbärsbuske. Rårörd saft skulle göras av de bären. Så långt har jag inte kommit. Rökningen övergav jag ju för 18 år sen, kaffet intas i mugg och vinbären kokar jag till saft på sedvanligt sätt.

Avslutat en jobbhelg, med antibiotikamagen som gör uppror. Gårdagen jobbades det 12 timmar, på dessa timmar hann jag med 78 insatser hos våra boende. Det var jag och två vikarier. Mycket mediciner då jag var ensam med delegering.  Dessutom ficka jag rusa iväg och ge insulin på annan våning.

Vad är det för fel på mitt jobb, vad är det för galet med omsorgen om våra äldre? 

Likt en vinbärsbuske skulle det behöva rensas bland det som är gammalt och murket och låta nåt nytt växa fram. Vi som redan bär det här kommer inte att orka, det måste till nya skott som kan hjälpas åt. Och nya skott behöver inte nödvändigtvis stavas fler chefer, samordnare som planerar mitt jobb eller vikarier utan vana och intresse. Här, inom äldreomsorgen krävs krafttag!

Uppförsbacke och utförslöpa......

 Det blev ett besök på vårdcentralen med mitt mående. En trevlig doktor som ordinerade penicillin och lite vila. 

Logga in, ett par minuter i ett svalt väntrum. Sen en titt i hals och näsa. Klämma på bihålor och lymfkörtlar.

Vidare till apoteket och sen hem för att hinna påbörja kuren. Hela proceduren tog mindre än en timme. Fantastiskt med sjukvården som fungerar även i semestertider!

I måndags så kom hon! Min efterlängtade gräsklippare. Jag fick assistans av en son och ett barnbarn att få hem raringen till mej. Det har provkörts och den funkar ypperligt. Det fanns ett slut på de ändlösa promenaderna med den andra gräsklipparen. Nu måste den fram emellanåt ändå, lite runt buskar ska den få klippa.

Det revs även bort ett buskage med traktorn, mitt i värmen höll de på och slet mina hjälpredor.

Sen dök den här fröken upp och tog en liten vila på gräsmattan. Men trots skugga och lätta kläder är det på tok för varmt för en sån här liten människa. Likväl som det är för varmt för oss. Jag brukar inte klaga utan är väldigt förtjust i sol och värme, men nån måtta får det vara. Allrahelst när det blir såhär ihållande som det varit nu. Det gör ju sitt till att jag har en infektion i kroppen och att jag blir slut av den ochså. Hoppas det vänder snart och vädermässigt har vi haft två rejäla regnskurar. Vaknade av regnet i morse och luften är lite friskare idag. Det ska enligt prognoserna fortsätta vara värme, så se till att dricka mycket, håll er i skuggan och ha tanken på att det snart kommer en underbar höst......

Värmebölja.

 Nu är vi inne i en riktigt het period. Man vet nästan inte vart man ska ta vägen. På jobbet jobbas det och svetten rinner efter nacken och pannan vid minsta ansträngning. Termometern visade 28.9 grader ute på skuggsidan på jobbet igår. Jag hade tvättstugetjänst och där är det än värre med värme och fuktighet. Där och då fick jag helt plötsligt frossa, Ståpäls som Gunde Svan säger, tuppskin... gåshud..... Frestelsen var nära att ta på jobbfleecen... Men tänker ändå att inte chocka kollegorna. Petar in mej lite alvedon och far till särbon efter jobbet. Acn i bilen får jag stänga av för jag fryser så ohemult. Handlar lite på ICA och får sitta i bilen och vila innan jag orkar ta mej in och fylla kylen. Sen sov jag ett par timmar. Upp och ut med hundar, fyllde på alvedon och sov igen. Med frossa och öppen mun som gjorde att munnen kändes som pergament. Så kan det vara med en sommarsnuva. Idag är jag hes i halsen, huvet är tungt och kroppen värker. Återstår att se hur det blir till veckan. Nu sitter jag och väntar på att särbon ska ta sej ut i hösvängen så jag kan krypa ner under täcket igen.... 

Det där med tekniska saker.....

 

Så här heter min fläkt. För att hitta den här typskylten får man ta bort filterna och halvligga över spisen. Utan att ha plattorna på. I måndags kväll mitt i köttfärssåsen så valde min fläkt att bara sluta fläkta. Den övergick i ett sorgligt brummande. Leta typskylt, leta kvitto, ta en video på brummandet och felanmäla på Thermex hemsida. Igår ringde en glad dam från företaget och meddelade att de skickar en ny fläkt till mej. Den havererade kunde jag ta till returen. Så snabbt har inte ett tekniskt fel löst sej tidigare. Stort tack till Thermex, kundvänligt som attan....

Ett telefonsamtal häromdagen från Craftor visade på att jag hade haft rätt i fråga om återställande av min skogsväg som Vattenfall nyttjar, så nu blir det rättelse även där. Det klarnar....

Den här butiken hastade jag igenom innan fläkten havererade. Jag vet oftast vad jag ska ha. Har slingan klar som jag ska rusa och plocka åt mej förnödenheter på. Det brukar gå galant. Så även denna gången. Även om jag fick trängas i människomassorna med de som tydligen valt att semestra på den här blågula butiken. 

Efter  shoppingen, innan fläkten hann jag även med ett besök hos min fysioterapeut. Igen. Klippkort hos henne. Det kommer jag att få fortsätta med. Om  man säger som så så ser det inte så ljust ut för varesej rygg, nacke eller knän på min kropp. Inga andra leder heller är särskilt uppmuntrande. I och för sej så är jag ganska van vid att ha konstant värk, att inte kunna äta inflammatoriskt som jag skulle behöva, inte få sova hela nätter utan vakna av värk. Just nu är jag ju i ett skov, vilket är än värre. Tänker att det reder sej med tiden. Jag kämpar på. Varje dag. Just nu på högre jobbprocent. Men även det tar slut om en månad. Sen återgår jag till normala rutiner vad gäller jobb. Det ser jag fram emot. Å på det lite semester även för min del. 

Den senaste tiden....

 Dagarna bara rusar iväg och idag är det en ny söndag igen. Veckorna innehåller jobb och åter jobb. För att avlösas av att vandra runt med gräsklipparen när jag är ledig. OM det inte regnar. Vilket det ofta göra. Den här veckan har dessutom innehållit puttning av storbalar med hö på skullen och besök hos min fysioterapeut.

Här händer det grejer med min höft som visar sej inte vara höftproblem utan det är ryggen som krånglar. Hit återvänder jag i morgon för mera justering. Trots att hon har semester. Det tackar vi för. Dessutom har jag nån åkomma som heter nåt vackert på latin, fast jag minns inte vad, återkommer med det.

Sytt har jag gjort med ett glas vin som pepp. Det resulterade i en klänning i blåaste blått av ett mjukslitet påslakan. Den åkte på när jag skulle till jobbet häromdagen. Utmärkt sval och skön då det just den dagen var värme ute.

Jag köpte på mej lite andra jordgubbsplantor av en senare sort. Vi tror väl att dessa ska bli bra. Planer finns att utöka med den här senare sorten. Polka som växer i landet nu har givit utmärkt skörd, det enda som växt bra i år är jordgubbarna. 

Hängde med den här damen efter jobbet, så hennes mor fick ta en dusch i ensamhet. En glad unge som har utvecklats för varje gång vi ses. Nu kan hon vända på sej ochså. Det går ju rasande fort den här tiden.

Den här helgen är en riktig firarhelg, igår blev det fika då största barnbarnet fyllde år. Vart nu de åren tagit vägen? Svärdottern fyller samma dag. Idag en väninna och i morgon Aspens treårsdag. Fast den firar vi idag då de flesta är lediga en söndag. Sen återgår vi till det normala med jobbvecka igen.

Årets event......

 Vi hade i allafall inte tur med vädret under årets event.... 

Flaggan kom på plats då jag tassade ut i morgontofflorna och fick upp den i regn och blåst. En svensk sommardag av bästa kaliber...

Bullarna var bakade.....

Så småningom lyckades jag få dit broderiet på dopklänningen.

Dagens föremål för firandet, med sina föräldrar och farbror som blev fadder till Olivia.

Nu då, pigg och vaken, så hann hon somna på vägen in i farbror Magnus famn.

Största delen av dopakten sov hon så gott, men hon vaknade när hon fick håret blött. Sen fick moster Anna ta vid som var den andra faddern till vår bebis.

Någon lyckades ta en bild på alla mina barnbarn. Hela skocken! Två riviga brudar och tre raska grabbar! Rikedom delux, Det bästa som finns, det bästa som hänt, alla kategorier!

Här en toppenbild på dagens huvudperson under fikat och minglet som följde efter dopet. 

Partyprinsessan .....

Weekend....

 En helg som var ledig och spenderades på bästa sätt.

I stugan, mitt i lupinhavet, oftast med ösregn utanför fönstret, Gott att kura inne med en brasa i kaminen. Stackars kollegor som är mitt i sin sommarsemester, många dagar med uppehåll har det inte blivit för deras del. Jag ska ju jobba på framöver så för mej spelar inte vädret stor roll. När man är i stugan så kan man koppla av oavsett. 

En lucka i regnet på lördagseftermiddagen och vi tog oss en bit upp i Hammarbacken för att kolla på backtävlingen. Några bilar hann vi med innan himlen öppnade sej och vi traskade tillbaka till stugan och brasan. 

Nu är jag hemma och ska ta tag i denna veckan. Hunnit ringa vårdcentralen om min höft som det hände nåt med i onsdags när jag jobbade. Enda rådet vara att ringa fysioterapeut, vilket jag gjort, tid om 10 dagar. Här går det undan i svängarna. Jo, fick rådet att ta Alvedon, men det äter jag maxdos av varje dag ändå, så det var inget nytt. Tack och Goodbye!

Nu ska jag inte jobba förrän onsdag, så jag hoppas smärtan lindras ytterligare tills dess...

Nu ska jag leta besiktiningstid till bilen, bokade en service och genomgång när jag var på hemväg idag. Skönt att verkstan kollar igenom så jag bara kan rulla in och besikta. Hoppas inget är galet, men det verkar lugnt med min bil...

Rena skräcken....

 En stor del av midsommaren har jag ägnat mej åt att läsa... Eller rättare sagt konsumera böcker. Böcker är som smågodis. Försvinner i en rasande takt utan att man knappt märker det. Jag läser fort så kassen jag fick från bibblabussen här i veckan räcker inte långt. Tur väninnan förser mej med böcker emellanåt. 

Nu har jag upplösningen kvar i denna. Hann inte det igår kväll för tröttheten kom så jag var tvungen att sova lite. Men idag så ska denna boken avslutas. Spänningen är olidlig.

Så vaknar man upp denna söndagen, där nattens nyhet är att USA har bombat kärnanläggningar i Iran. Här sitter jag skräckslagen över gårdagens händelser i Sarek. Det är ju en piss i Mississippi, nu när USA har blandat sej in i leken där nere i mellanöstern. Inom kort kan vi ha ett nytt världskrig på gång som jag skrev här om dagen. 

Allting blir så litet då vi har stormakter som muckar med varann. Det spelar ingen roll liksom med kommunens underskott, eller regnet som hotar höskörden, att de svenska jordgubbarna inte hann klart till midsommar. Fjuttigheter i det hela...

Ja, jag är rädd och oroad...

Glad Midsommar!

 Snart har liksom ett halvt år runnit förbi och nästa vecka vänder det och vi går mot mörkare tider. Än har väl inte det varit nån riktig sommar. Förhoppningen är att det kommer många fina dagar ännu.  Hoppas du idag firar på ditt sätt, precis som du vill och tycker. Storslaget med släkt och vänner eller i favoritfåtöljen med en god bok och några praliner? Huvudsaken är att just du väljer hur du vill ha det.

Några som inte kommer att få välja är de på våra säbo i kommunen. Vi står inför väldiga besparingar inför nästa år. På grund av dålig kommunal ekonomi så får de som behöver mest ta smällen att få mindre omsorg. Det här känns naturligtvis inte skoj för oss i personalen heller. Det drabbar oss då inte vi kan fullfölja det uppdrag som ålagt oss. Nu hävdar kommunen att vi ska utföra uppdraget trots besparingar i olika led och trots att vi blir färre. 

Trump där borta i Amerikat har ju lovat att Make America Great Again. Vad han nu menar med det, han håller väl på att starta ett tredje världskrig vad det verkar.... Jag har som löfte att Make Äldreomsorgen Great Again, det kan jag gå till val på. Om jag så ska starta krig mot kommunen. Joråsåatt....

Med en bild på min blommande Clivia önskas alla ni läsare Glad Midsommar! Själv ska jag ta en kopp kaffe tillsammans med en nybakad kanelbulle. Särbon tvättar och vaxar min bil, men han ska få ta en liten rast och serveras fika han ochså.....

Sommarlov = semester?

 

Sommarlov brukar vara synonymt med semester för många. Men inte för mej. Jag hade kunnat välja den lätta vägen och ta mina 4 veckors semester. Eller så hade jag kunnat knalla mina 50 % och varit i tjänst hela sommaren. Men inte heller det valde jag utan jag tog på mej en hel radda extrapass så nu blir det lite mer än heltid en period här i sommar. Känns gott att kunna ta ut mina semesterdagar i höst som verkligen är min årstid, Likaså kunna vara med de boende på avdelningen så vi inte behöver lika mycket vikarier. Nu får jag en massa plustimmar som jag även kan nyttja till lite mera ledigt. Men hur jag gör har jag inte grunnat på ännu. Det är massor med omorganisationer och besparingar på G. Ungefär som världsfreden, det är oroliga tider i kommunen.

Igår klarade jag av 52 arbetsuppgifter på 12 timmar och 14 minuter! Det har muttrats över dessa långa dagar. Själv skulle jag kunna tänka mej att få ihop mina timmar på bara långpass... Men nu får vi ju inte välja, inte jag i alla fall. Det finns dock de som kan anpassa sina arbetstider. Hur dom bär sej åt tänker jag inte berätta. 

Sommarlov!

 Igår hann jag rusa från jobbet ett par timmar. Äldsta barnbarnet sprang ut från högstadiet och fick sommarlov. Det vill man ju inte missa för allt i världen. Rätt märklig känsla att på samma plats, i samma kyrka hade jag själv examen för ganska precis 50 år sen. Svindlande tanke! Nu väntar att sommarlov för bästa Alice, sen blir det gymnasiet i höst!

Minsta kusinen Olivia ville ochså vara med och fira. Om sisådär 15 år är det dags för hennes högstadieexamen. Får se om man hänger med då, å sen har jag tre grabbar däremellan. Vi är en stor familj, så det kan ju tänkas att det dyker upp mera barnbarnsungar i framtiden. Vem vet?

Innan jobbkväll och examen hade jag lugnare aktiviteter. Silade av en omgång flädersaft. Koncentrerad sommar på flaska! Absolut sommar för mej. Nu hade jag fläderblommor infrysta sen förra året. Då fick jag ju kapa min fläder för att den växte in i taket på mitt garage. Så i år finns inga blommor att plocka. Nu hade jag fryst in för säkerhets skull. Jag ska låta flädern växa upp igen, under begränsade former och vara lite hårdare när jag tuktar den. För sån här saft kan man inte vara utan. 

Vilken blåst!

 Är det bara jag som tycker att det blåser mera nu för tiden än förr? Vindkraft måste ju vara grejjen! Jag tillhör den lilla skaran som faktiskt gillar vindsnurrorna som reser sej som urtidsdjur mot himmelen.  Igår blåste hela min människoskock hit, lite utejobb stod på agendan. 

Hundgården blev nätad. Det som är kvar att göra nu är öppning in bakom granen så där ska det bli en liten koja, sen ska grus på som bottentäckning.

Dahliaknölarna kom ut på friland tillsammans med tagetesen. Pumporna fick ochså komma ur. Det såddes ringblommor och förodlade Zinnior hamnde bredvid. Sen har vi en teg med havre till kärvar ochså. Det grävdes, vattnades, skottades ensilage och fårskit för glatta livet, det kördes traktor, och sparkades fotboll. Vi grillade massor med hamburgare i snålblåsten, ett stort rökmoln blev det då vi höll på, tur att ingen ringde in till brandkåren om all rök. Det var bara vi och ingen befarad skogsbrand. 

Minstingen fick ingen hamburgare i år, hon mös med stora kusinen och sin egna mat istället. Är man två månader så chillar man på familjens arbetsdagar. 

Dagen innan arbetsdagen var vi några som drog till Fiket i Färnbo och tog en nationaldagsfika . Där fick Olivia mysa med sin morbror.

Som slutkläm på arbetsdagen lastades svärsonens bilsläp fullt med allehanda saker till returen! Så skönt att bli av med diverse skrot. 

Lite nytt...

 

Var in en snabbis på Rusta här om dagen. Nu har vi haft affären i vår stad ett tag och där kan man hitta massor med kul. Visserligen hade jag en plan med mitt besök. Hittade det jag sökte såklart. Plus en ny mugg till mej själv. Kan det möjligen vara vallmoblommor på den? Hur som, storleken är utomordentlig, pigg orange färg som man blir glad av, till mitt morgonkaffe! Jag älskar dessa stora muggar på morgonen. Dom funkar lika bra till yoghurt eller en påse varma koppen. Nu har jag ett litet gäng i mitt skåp som jag alternerar mellan.