Kvalitet....

 Det passar sej med ledig dag nån gång emellanåt. Jag kan fylla mina dagar med lite av varje. Har inga problem med att vara hemma. I min bubbla. Jag plockar lite tyger, slår lite på nån matta, virkar nån ruta.

Dessemellan fika och lite  besök.

Unge herrn kom förbi och mumsade lunch, sen bar det av ner i källaren för att hitta fikabröd. Det tycker han är jättespännande. Just källaren är kalas för en sån liten kille som Aspen. Eller ta trappen upp till övervåningen för att titta på alla saker. Där finns massor! Allt från knappnålar  till två vävstolar, ett helt gäng symaskiner och tyg i drivor! Kanske han blir intresserad av nåt sånt i framtiden, vem vet? Inget av mina barn verkar ha ärft den textila ådran i nån större utsträckning.

I morrn väntar lönearbete igen. Hela tre dagar tänker jag vistas hos de boende och hos kollegorna. Det blir bra. Så jag får vila upp mej lite från mina allehanda textila äventyr.

Den vita mattan växer fram i vävstolen. 

Mormorsruteprojektet flyter på. 

Å just idag på förmiddagen innan Aspen kom hittade jag i gömmorna ett utmärkt påslakan som ska förvandlas till en skjorta med rosetter. Rutigt blir stort i vår, Likaså rosetter och blå / vitt är alltid gångbart. Om inte den lilla rara gossen dykt upp hade projektet redan varit påbörjat. Nu får jag komma igång nån kväll....

Dessutom när jag letade skjorttyg hittade jag min damastduk som ska bli kantband till mattor! Den låg precis där jag lagt den. I lådan med de blåa tygerna!

Ibland måste man vila sej.....

 Å det är väl inte helt galet. 

Lite bubbel är alltid bra. En flaska från en vinlåda, inte helt fel, att skåla i... Bara sådär..

Nu har det inte bara varit sodom och gomorra senaste tiden. Liiiite har hänt...

Efter vilan med bubbel fick jag fart och vävde ut den blå/rosa mattan som får heta Himmel och pannkaka. Jag klippte ur den vita med rosetter och den blå. Knöt fram och påbörjade ännu en vit matta. Har gott om material, och varpen kommer nog att räcka till en vit och sen en med mera kulör, Så är det i allafall planerat, sen är nog varpen slut i vävstolen. Varpa nytt blir det då för idéer finns massor!

Men det största projektet de senaste dagarna är vårt nya schema. Som jag försökt dela så rättvist det bara går med en kollega. Timmar hit och timmar dit. En natt fick jag mardrömmar av allt räknade. Dagen efter fick jag lite assistans av en samordnare. Nu lämnar jag in schema i morgon. Sen blir det till att jobba efter det i mitten av februari. Kommer fortfarande att ha min halvtidare. 

Det är så härligt att vara pensionär lite på deltid!

Middag.

 Igår åt jag middag med unge herrn och hans pappa. Det var jättelänge sen vi sågs. Fast vi bor nära varann. Men så kan det bli. Glad var ungen i allafall. Vi mumsade lasagne och han konstaterade medans hans pappa rörde i grytorna att : pyttipanna är jättegott. Som en porlande vårflod rinner pratet ur hans lilla mun.  Smarta kommentarer och som en liten papegoja härmar han det man säger. Den här åldern, han fyller tre i sommar, är helt fantastisk! Vilken härlig liten person det kommer att bli!

Idag blir det inget barnbarnsmys utan middag på jobbet då jag ska in och jobba en sväng. Det gör inget det, att jobba ett par dagar. 

Vilken härlig start på en jobbdag, med denna utsikten.....

Lite kallgrader, ett snötäcke som krympt avsevärt under de senaste dagarnas plustemperatur. Solen på väg upp, dimslöjorna lättar.... 

Men God morgon!

 14 timmars sömn var behövligt. Tydligen....

Att få vakna upp till det här är ju magiskt. Mina dresserade rådjur kommer knallande: Mitt på vägen! HEJ BILEN! Du hade nog fått väja om du mött dessa.

In och titta lite tänkte dem nog. Så nära... Så fina.... Sen tog de en tur ut i trädgårdsslandet och knaprade lite på solrosorna som står kvar i landet. Så småningom strövade de vidare till skogs... 

I morgon måndag...

 Ny jobbdag i morgon. Då ska jag inte vara på min avdelning utan längre ner i huset. Det går bra det ochså. Så idag har jag tagit tag i lite göromål medans jag laddat för jobbdag. Granen blev avklädd och kvistad. Massor med grenar att lägga i kaminen och pannan. Ljusen och kulorna är förpassade till kistan där de förvaras under året. Samtidigt passade jag på att sortera och rensa lite julgranspynt. Så nu har jag i allafall fått lite ordning på det. Sen fick jag en plötslig lust att stryka. 

Lite grönt såhär när våren snart nalkas, och lite blommigt som ska bli ränder i nån matta framöver. Jag stryker och viker enligt en rutin jag hittat på. Sen sorteras buntarna i kartonger som alltså då innehåller tyger till en matta. Sen när det kommer på tur så tar jag fram lådan och strimlar det förberedda tyget med min elskärare. Sen har jag material att väva av. Snabbt och enkelt!

Gårdagens inventering av lagret gick alldeles utmärkt. Likaså fick jag till bokföringen så i veckan blir det en tur till revisorn med en pärm med papper. 

Transportsträcka.

 Nu efter avklarade jul och nyårshelger så är vi inne i trettonhelgen. Efter den är alltet en lång transportsträcka mot våren och värmen. Nu här, med många minusgrader minns jag vad jag hade planerat och totalt gölmt bort : byta termostater på elementen. Oavsett om jag luftar förblir vissa element iskalla. Det måste jag skriva upp på min att göralista, igen. Det blir raggsocka och tjocktröja på.

Julen avlöpte ypperligt! Många, många är vi när vi ses. så min snickare förlängde mitt matsalsbord en bit. Nu har jag ett jättebord på hela 3 meter, vilket gör att alla får plats, det går även in några till. Praktiskt och trevligt att vi har plats då vi ses.

Mat, paket och mys i mängd. Innan alla drog vidare till sitt. Själv drog jag norrut med särbon. Till stugan för några dagars vila.

Vi tvättade bilen på väg upp då det var lämplig temperatur.

Sen köpte vi en ny Tv på väg upp. Så nu slipper jag beklaga mej på att bilden är rosa hela tiden. 

Fast inte blev det så mycket tittande på burken. Jag läste bok, drack glögg och mumsade pepparkakor. Gott nog för en trött själ att ta igen sej med.

Nyår bjöd på snittar i Sågmyra, på det en köttbit och ett glas rött. Så hade vi avverkat nyår med goda vänner. Naturligtvis var vi ute vid 12slaget och kollade fyrverkerier och skålade i bubbel...

Igår var det dags igen för jobb. Att komma tillbaka efter en längre ledighet och träffa kollegor och de boende känns kul. Man får bekräftelse på att man varit saknad under ledigheten. 

Nu forsar jag vidare mot våren. Startar med att ha ledig helg, ska ta tag i måstet med bokföringen. Den ska in till revisorn kommande vecka. Det är lite pyssel och inventering för att bli klar. 

Blickar framåt mot det nya året. Massor med planerade saker som jag hoppas ni kan få del av.. Om ni nu orkar fortsätta läsa.....

Julens under.....

 Innan jag skriver nåt om julen och nyåret ska vi klargöra det här mysteriet julens under. Jul och nyår kan dyka upp lite senare tycker jag...

Lite innan julkaoset uppstod fick jag en avisering från PostNord. Inte ett dugg oroväckande eller märkvärdigt. Till julen hade jag lyckats knappa hem paketer och klappar till firandet. Då kommer aviseringar på löpande band. Normalt sett så ramlar dom där aviseringarna in lite då och då... Alltid nåt man kan klicka hem på nätet. Varesej man behöver eller inte.

Men den här försändelsen, från det här företaget hade jag faktiskt ingen koll på. Men idag, på väg hem från särbon kom ett pling från PostNord och en bifogad bild på min postlåda, alltså var paketet levererat!

Mycket riktigt, i en postlåda nära mej låg julens mysterium! En vit plastpåse, relativt tung!

Innehållet : en brandfilt från mitt försäkringsbolag! På inrådan från äldsta dottern svarade jag på nån enkät på nätet. Då skulle det skickas en brandfilt till mej. Å det hade jag bannemej glömt bort! Har du en möjlighet att svara på en enkät så glöm inte bort att göra det. Premien dyker upp så småningom, som en glad överaskning. En brandfilt är ju liksom inte det sämsta att få. Verkligen värdefullt i dessa tider då man eldar brasor i kaminen och tänder ljus både här och där! Hittar du ingen enkät så kan du enkelt beställa en brandfilt på nätet, och få ett eget paket att vänta på... Det är inte det sämsta....

Tidig julklapp...

 Har en särbo som vet vad jag vill ha och behöver! Har länge grunnat på en ny yxa. en riktig klyvyxa. Till tjuriga vedpinnar. Det är faktiskt ganska skoj, med en proffsyxa, att klyva ved. Kollat in vad jag behöver ha. Provhållt i butiken. Men inte kommit till skott att göra ett inköp. Sist jag stod och beundrade yxan var då väninnan och jag julhandlade för ett par veckor sen. I det stora köpcentret i grannstaden finns en utmärkt butik. Väninnan hade inga betänkligheter. KÖP DEN! Men ack, inte lydde jag hennes råd. Hur i hela frinden tar man sej genom ett knökefullt köpcentrum med en yxa i högsta hugg? Nu har jag en fiffig väninna. JAG TAR DEN I MIN HANDVÄSKA sa hon.... Den är modell mindre, yxan är 70 cm lång... Det hade sett väldans mystiskt ut... Så det blev inget inköp den gången.

Men nu fick jag en, genast fick vi lov att gå ut och provklyva lite vedbitar i min vedbod. Utmärkt gick det!

Sen bjöd minsta dottern in till Adventsfika. En utmärkt eftermiddag!

På jäsning....

 Mycket jäser nu för tiden. Här om kvällen när jag åkte hem från en visit hos barnbarnens farmor och farfar var vägen som en isbana. Knappt styrfart färdades jag i. Försökte kryssa mellan de få sandkorn som fanns. Såg vägrenen komma väl nära på vissa avsnitt av vägen. Men jag klarade mej hem, helskinnad! Dock tog jag mej inte in i garaget för där hade en lokal isgata slagit till. Ska åtgärda detta under dagen. Sen morgonen efter den här hala natten skulle jag ju igen till jobbet. Nattens temperatur hade bra mycket plus, och jag som oroat mej halva natten för isbana fick istället rulla ut till asfalt på en svampig, jäsande grusväg. En sån färd går ochså i sakta mak... Men hur somhelst, jag tar mej fram och åter i allafall. Utan större missöden. Men fort går det inte, fast det är ju liksom min grej, fort ska det gå. Men det får inte vara halt så man får sladd. Driftingqueen kommer jag aldrig att bli. Mer Formel 1 i livet...

Hade i veckan en bakdag. Jag ljuger inte. Det tar en hel dag att baka familjens favoriter till jul.

Det ska degas, jäsas och kavlas i all oändlighet när julens munkar ska tillverkas. Rundlarna ska tas ut med ett speciellt glas. Hålen i mitten blir lagom stora med pappas snapsglas. Som den värsta fabriken blir det i köket. Resultatet blir som vanligt helt fantastiskt. Årets bak resulterade i 95 härliga munkar. Friterade i grisfett från Danmark. Nåt annat vore otänkbart. Tradition är tradition och frityrolja är för fegisar.

Nytt detta året blev en beställning på saffransmunkar. Tillverkade ett gäng såna på en gång. Som små munsbitar. Försvinnande goda. 

Ska bli spännande att se om beställaren blir nöjd. Det visar sej på julafton. Nu blir det bara lite kakor bakade de närmaste dagarna. Frysarna är fulla med hembakat. Så nu kan vi bara äta och mysa.

Igår var sista jobbdagen med lön för det här året. Nu ska jag inte tillbaka förrän nästa år. Riktigt galant. Avslutade detta jobbåret med en jultalrik hos en kollega, tillsammans med andra kollegor. Gott, mysigt och nån form av rekord slaget eftersom jag inte kom hem och i säng förrän framåt midnatt. Jag som oftast drar på mej tröttmössan vid 19 tiden på kvällen. Men trevlans hade vi. Många glada skratt. Trots att jag inte fick i mej nå jästa drycker så vaknade jag med huvudvärk. Det blir ett par Alvedon och städning nu på förmiddagen. Sen till kvällen tar jag en skväll hemgjord ägglikör.......

Mer tradition.

 När vi ändå är inne på traditioner så har vi ju avverkat Lucia. Vet inte hur många Luciatåg jag vandrat igenom. Sjungit alla välkända sånger som man förmodligen kan i sömnen. Ett år svimmade jag faktiskt vid framträdandet, med ljus i handen och eldade visst lite på tärnan bakom mej. Sånt händer. Jag har genomlevt tomtegubbar, pepparkaksgubbar, kliande glitter, ofungerande batteriljus, hela kitet har jag överlevt då mina ungar vuxit upp. Väldans trevligt har alltet varit, jag har varit stolt över vad mina barn presterat i form av skönsång, falsksång, motsträvighet och hyss på deras Luciatåg.

Nu tar nästa generation vid. Jag har förmånen att få vara med även om detta. 

I Tvrutan, arla morgonstund, kvällsrepris och på SVTplay, kan årets Lucia beses. Å där i vimlet är hon, Mitt äldsta, största barnbarn, sjungande i Tvrutan. Med en mormor som sippar kaffe, äter lussebulle och fulgråter för sej själv i soffan, tända ljus och allt. 

I år har min stad firat 400 årsjubileum. Med allt som tillhör av jippo, kungabesök och annat. Kronan på verket var att man lyckats med konststycket att få vara SVTs Lucia 2024. En hel timme sändningstid, vyer från Sala Silvergruva, Sätra Hälsobrunn, Glada barn i kör, bergsmän som sjunger, våra riksspelmän på fiol och nyckelharpa.... 

Å så hon...

Förmodligen stelfrusen under sitt vita linne. Lilla Loppan, mormors hjärta....

Men det tar liksom inte slut där, efter denna morgonen... Utan det fortsatte in i kvällen.

Lite resturangbesök i väntan på Luciakonsert i kyrkan.

Där ovan nämnda unge uppenbarar sej igen, Förhoppningsvis lite varmare och jäkligt överraskande.

Den här gången som Lucia. Helt suveränt, så bjöds vi än en gång på skönsång! En heldag alltså,med luciafirande. Där en stolt mormor gråter så det skvalar, huvudvärksgråt som botas med Alvedon. 

Tradition.

 I år har vi ju en unge i upptäckaråldern. Senaste han kör med är Titta på mej, titta på mej, titta på mej!! Det här kan gälla studsmattan som var en tidig julklapp eller rutchkanan från soffan. Å visst sjutton tittar man och förundras över glädjen hos den här lilla människan.

Nu tänkte jag ge igen med tittandet. Med råge! För jag har gjort en djupdykning i mitt lager och kommer att presentera en del av en vägg till gossen!

Endel av min barndom ska presenteras. Till allmän beskådan för alla som firar jul hos mej. Minnen, minnen ,minnen.... de flesta broderade av min mamma. Nån broderad av mej. Jag har flera i gömman som ännu inte är färdigställda. Så mycket nostalgi. Minns så väl när det skulle pyntas till jul när jag var liten. Bonaderna var en viktig del och ett viktigt minne för mej. Det här kan jag återskapa.

Men det största minnet från min barndom var att vakna på julaftons morgon. Tassa ut i köket och titta hur mamma fejat, fernissat korkmattan, lagt på nyvävda trasmattor i fantastiska mönster, pyntat med bonader, halmslöjd och pappersklipp. Att mamma hann är en gåta.....