Detta återkommande kära ämne här i livet. Vad vore livet utan just ved? Jag vet att det finns andra värmekällor, men mitt hus bygger på vedvärme. Från början när huset byggdes satt en vedpanna i källaren. Då mina föräldrar och jag flyttade in byttes den ut mot en oljepanna. Det skulle vara bekvämt. Innan hade vi bott i ett äldre hus på gården med vedspis, kokskamin och kakelugnar. Minns än att vattnet i hinken i köken var fruset på morgonen. Och nej, vi hade inte ens rinnande vatten förutom en handpump i köket. Så man fick pumpa upp ifall även den ledningen frös. Inget varmvatten och inget badrum eller toa.
Oljepannan hängde med fram till 2000 talet, sista tiden eldad med ved. Då byttes den mot en modern anläggning med panna och accumulatortankar. Och nu senast sattes en kamin in förra året. Nu är jag ofta på jobbet, så jag har en värmepump som stöd på vintern.
Massor med ved har vi arbetat upp under våren. Behov för vintern är säkrat. Igår tog jag tag i de stora kubbarna som sonen sågat. Endel stockar går inte i min processor, de är för grova helt enkelt. Då kommer gammelklyven hem från bästa grannen och man får jobba lite mera fysiskt. Inget gymmande här inte. Innan passet i vedbon hade jag klipp gräs ett par timmar, planterat tomater, kört lite fårdynga till landet och annat utepyssel.
Egentligen är det märkligt vilken energi och fart det blir emellanåt. Enerign går liksom i skov. Just nu har jag ett skov med min artros. Händer och fingrar värker. DET blir inte ett dugg bättre av att vila , vilket man nu skulle föreslå. Att jag inte ska dona så mycket. Värken är där ändå. Tills det liksom värkt ut. Nu är det inte kul, alls......
Tur att jag går på ett fyradagars på jobbet nu. Så man slipper vara hemma och ta ut sej. Nu väntar en förmiddag med lite inomhussysslor, sen blir det jobb. En behaglig temperatur när jag nyss var ut på balkongen och tog den här bilden. Nästan höstkänslor. Och fast jag älskar sol och värme så njuter jag av såna här dagar emellanåt. Då naturen liksom får ta igen sej lite. Jag med.....